lördag 3 januari 2009

Kinesisk tv är inte så svårt att följa

När vi käkade middag hade hela personalen fastnat framför tv:n och rätt var det var så hade vi också fastnat. Fast det var kinesiska var det hemskt lätt att följa med. Det handlade om en tjej dj som blev kär i en dansare och som fick honom att börja träna jättehårt i en dansgrupp. Sen var det någon annan kille också som tränade. Sen var dom på olika danstävlingar och vann. Och tjejdj:n slets mellan två danskillar. Och så tränade dom ännu mer dans och tjejen tränade scratching. Sen var det en jättestor danstävling (se video) som killarna vann. Kinesisk film rocks!

torsdag 1 januari 2009

Firar Baby Berlins nedkomst med godiskaffe

Hurra, tidigt i morse fick jag se att Baby Berlin äntligen nedkommit i Sthlm! Det firar jag på kontoret med två koppar godiskaffe från cafét!
Alla andra kineser är lediga idag - varför jag sitter här orkar jag inte gå in på. Men helgdagar stängs värmen av. Mkt kallt. Har ett extraelement på vänster sida men höger hand domnar så sakteliga

Gott nytt år!


På nyårsafton käkade vi fantastisk middag på restaurangen med skådebrödet i form av svanar. Och så viiiin! Gött. Sen for vi iväg i taxi till Grand Hyatt på andra sidan floden i Pudong. Hotellet börjar på 54:e våningen och skybaren ligger på 88:e. Det var mkt högt.

Efter två pina coladas var det tolvslag som kändes lite futtigt från 400 meters höjt eftersom alla fyrverkerier såg ut som små, små tomtebloss nere på marken. Men några italienare gjorde sitt bästa för att höja partystämningen eftersom de inte var riktigt nöjda som det var. "it's like funeral here!" Det var lite orättvist tyckte vi. Vi hade glitterhattar och diadem som baren tillhandahöll. Så mycket festligare kan det väl inte bli?




På väg därifrån stannade vi på festen på 54:e våningen. Där finns ett atrium som alltså sträcker sig till 85:e vån - helt sjukt att titta ner på en fest 150 meter ner och lika sjukt att titta upp!


Sen blev nyår ungefär som hemma, fast lite värre. Inga taxibilar. Vi var på fel sida av floden. Det finns inga broar och vi kände oss lite fast. Efter någon halvtimmes irrande fick vi reda på att det fanns en färja. Hurra. Men på rätt sida av floden fanns det absolut inga taxibilar heller.


På gatorna var stämningen lite som i Stockholm på nyår. Kräkande killar (fast kräks per capita var en västanfläkt jämfört med Sthlm), gråtande tjejer i mobiltelefon och gräl om taxibilar. Så i brist på taxi började vi gå. Och vi gick och vi gick. Genom gränder, på stora gator, över motorvägar. Hela vägen hem. VI har räknat nu. Det var en mil. Men gott sov vi när vi kom hem.




onsdag 31 december 2008

Den stora bluffen. Hur kineser skriver maskin

Lärde i Lund här:
Kakan frågar hur kineser skriver maskin. Jag hade också den föreställningen att de satt med ett större tangentbord eller att deras tangenter på något sätt var olika streck så att dom "ritade" medan dom skrev. Men icke. Det är inte så svårt som man kan tro. Kineserna har förutom tecken också pinyin, sitt språk med romanska bokstäver. Så de skriver precis som vi och väljer snabbt det tecken som är rätt. Ungefär som T9 på telefoner alltså. Så på min kinesiska mobil kan jag sms:a med tecken - även om jag förstås måste se att tecknet är det rätta´(vilket gör att mina sms som längst skulle kunna bli "eld, vatten, träd, skog, människa och stor": En människa eldar stor skog, vatten. Till exempel.

söndag 28 december 2008

Sammanfattning efter en månad

Shanghai är grymt! Kanske... tre gånger bättre än peking.

Kinesiska är svårt

INGENTING jag köper håller mer än två timmar.

Det går visst att andas i Shanghai

ALLA kinesiska servitörer och servitriser har för stora skor. Och dom hasar/klafsar fram. Mkt konstigt.

Konceptet filé finns inte i kina.

All kinesisk mat är inte fettsnål och nyttig.

Tsing Tao (öl) är jättegott

Man kan beställa snus på nätet.

Man behöver inte beställa Pekinganka två dagar i förväg.

Önskelista:

riktigt bredband

No, the museum is not closed


För att bli av med alla "english students" som försynt smyger sig fram så fort man saktar ned och ser sig om på vissa turisttäta platser, tänkte vi tillverka lite broscher som den bredvid.
För museet du letar efter är ALDRIG stängt. Ingenting är någonsin stängt i Shanghai. Och det "fantastiska" är inte värt 1000 yuan.